Ännu en helg har passerat, en helg som är rätt typisk för oss.
På lördagen har lillungen dans vid tolv. Man tycker det borde vara en rätt anständig tid på dagen, men eftersom vi alla är kriminellt morgonslöa varelser så lyckades vi såsa bort tiden såpass att vi fick springa dit och smyga in henne när de redan hade börjat… Att strunta i dansen går bort eftersom musik och dans är det bästa hon vet. Jag minns att jag redan första dagen hon fanns noterade hur hon reagerade på musik – ja, det låter kanske löjligt men jag minns att jag tänkte att den här tjejen gillar musik lite mer än genomsnittet, och det har hållit i sig, kan jag säga. Spännande att vissa saker finns med från början!
Efter dansen var vi bjudna på premiären av nya Prick och Fläck som våra kompisar har gjort. Det var ganska tajt om tid så vi kastade oss på tunnelbanan till Hornstull och Bio Rio och hann precis. Där bjöds det på saft och chokladbollar och fin barnfilm i en timme, lillungen var mycket nöjd, och jag med.
Efter det mötte vi upp med sambon inne i stan där han satt och fikade med en kompis. Vi hamnade på NK:s matavdelning där de har lite roligare grejer än i vanliga mataffärer. Lillungen tiggde till sig lördagsgodis och sedan åkte vi hem och gjorde mat. Mellanungen kom hem från jobbet och åt med oss. Hon jobbar just nu på två ställen parallellt och ska på intervju till ett tredje idag, så det är fullo rulle på henne. Hon skulle ut på kvällen och hennes kompisar kom hem till oss innan. De har känt varandra sedan mellanstadiet och jag har följt deras uppväxt, det är rätt häftigt att se folk gå från små barn till vuxna människor på, vad det känns som, ingen tid alls.
På söndagen såsade vi runt utan att ha bråttom någonstans. Till slut hamnade vi på Cosmonova vid Naturhistoriska riksmuseet och såg en film om rymden. Magiskt för en femåring! Vi strosade runt lite i shoppen (där jag en gång för flera år sedan köpte en petrifierad dinosauriebajskorv – otroligt!) och åkte sedan till lilla Berns och åt sniglar. Det är en lite udda vana vi har… Vi gör det inte särskilt ofta, men ibland när vi längtar efter Paris så är det ett bra substitut. Och ja, lillungen gillar det också, speciellt spadet som hon doppar bröd i.
Den här gången hamnade det dock lite annat i brödet också…
Kommenterat på Skilda.nu