Äpplen och Cypern

De säger att hösten är på väg, det är knappt man tror på det längre efter den här braksommaren, men ikväll virvlade löven ordentligt för första gången, och igår smög vi iväg på vår årliga äppelpallning i Årsta. 🙂 Ja, vi har våra ställen runt stan – fläderblomsplockning i Söders parker, plommon- och körsbärsplockning vid Eriksdalsskolan och äppelpallning i Årsta. För ett tag sedan fick jag en äppelplockare av min omtänksamma stortjej och den gör ju pallningen till ett rent nöje. Vi skruvar av skaftet från golvmoppen, trycker på äppelplockaren, fäller ihop skaftet så vi inte ska bli så iögonfallande, drar iväg till vårt ställe och sedan får min långe sambo rafsa ner äpplena med äppelplockaren medan jag och lillungen springer runt och fångar dem som inte hamnar i påsen.

Älsklingsäpplena ser ut såhär:

Rödare än rött och himmelskt goda. Ingenting kan hålla mig ifrån att knycka dem, höst efter höst. Och jag har hyfsat rent samvete, träden växer längs en liten gata, vi är alltså inte inne och klampar i folks trädgårdar…

I övrigt har jag packstress: Imorgon bitti åker jag och mellanungen ner till Cypern och hälsar på storungen som jobbar därnere. Vi har inte träffat henne sedan i våras och det ska bli så kul! Rätt trevligt också att bara dra från hösten här hemma ytterligare ett tag… 35 grader och sol känns fortfarande helt ok. Men tydligen är internetuppkopplingen rätt sugig därnere, så om ni inte hör något från mig på en vecka – tåla er då med att den som väntar på något gott aldrig väntar för länge. Gå ut och se om ni kan hitta lite äpplen att palla någonstans så länge, så är jag snart tillbaka i en dator nära er. 🙂